Det finns en gräns, möjligtvis skidåkarens bästa vän, mellan glädje och rädsla. I detta lilla område finner man, enligt mig, den största lyckan. Att utsätta sig för precis så mycket fara som man klarar av och att sen tänja gränsen är om möjligt ännu bättre. Det fina är att det spelar ingen roll vilken nivå man åker på, känslan är lika härlig ändå. Så när man står där, precis ovanför hoppet, så åker man oftast. Glädjen man vet finns på andra sidan väger över. Risken är värd att ta. Om man landar spelar ingen roll så länge man vågade, då har man tänjt gränsen och man genast förstår man man varför man älskar den har aktiviteten.
FÖR ATT KOLLA PÅ BILDERNA I SIN HELTHET; HÖGER KLICK - VISA BILD/VIEW IMAGE
FÖR ATT KOLLA PÅ BILDERNA I SIN HELTHET; HÖGER KLICK - VISA BILD/VIEW IMAGE
I måndags befann sig gänget(-1)i Lostboys pass. Det var hoppbygge på schemat. Vi mötte upp med Nick och Matt som hade valt ut en plats som vi kunde bygga på. Solen sken och vi skyfflade på. Det resulterade i ett fotovänligt och stort hopp. Nick speedcheckade och vi andra hackade på. Så roligt har jag inte haft på länge, säkert inte sen i förra veckan. Hela eftermiddagen spenderades vid hoppet. Vi vände hemåt när krämporna och ilskan blev för mycket. Ilskan var väl egentligen bara min ursäkt att dra hem. Bindningarna tjuvlöste nämnligen 2 gånger i rad och det blev för mycket. Skidorna är nu om-monterade och är redo för nästa omgång. Kvällen spenderade vi hos grannarna, grillade och kollade igenom videomaterialet från dagen.
Bygget
Oskar "Hawkeye" Karlsson
Tysksson InteKloksson
Gabbe
Helveteskidan.
Grillfesten....................................
Igår, onsdag, skulle bli en fartfylld dag. Det var nämnligen ST Patricks day. Inte för att vi bryr oss men alla andra hade något på gång. Vi hittade hem till en norrman (Fd granne till Kalle och Nicke) och hade en trevlig tillställning. På stan var det fullt med folk. Jag och oskar orkade helt inte med stimmet och gick hem. Smart så här i efterhand, billigt. Nu sitter vi och kikar på snön som kommer i omgångar. Är snön lika bra som vi tror väntar en mycket trevlig fredag på berget.
FÖR ATT KOMMA ÅT BASSES ÄVENTYR I USA: http://web.me.com/nicklasrohdin/fernieblogg/Blogg/Blogg.html hejhopp /G (Ursäktar krabbet med bilderna.. miniatyrerna funkade inte som de borde..)
Nu har vi äntligen tagit tag i det här med rörliga bilder. Råkade förståss få den i skitkvallitet första gången, blev helvetiskt arg och struntade i det ett par dagar. Men nu får ni se hur åkningen är i Fishbowl, strax utanför skidområdet.
Oskar ska enligt honom själv nu kallas Oskar "Hawkeye" Karlsson. Han grundar detta på gårdagen då han mot alla odds såg en vägskylt som ledde oss på rätt väg. Vi låter honom hållas, väntar nu bara på att han ska presentera sig som "Hawkeye" på krogen. Vi var och kollade på Worlds biggest truck igår, tyvärr så glömde jag kameran vilket betyder att jag ger bort bloggpoängen till Nicke "det kan jag googla i min iphone" Rohdin. Jag, Gabriel Petersson, saknar kaviar så mycket att det börjar bli sjukligt. hejhopp
Redan igår började molnen lägga sig mellan topparna. En och annan flinga lade sig till ro på berget. När vi vaknade upp denna morgon spreds budskapet via vrål och glädjeskutt. Äntligen, efter veckor av väntan, fanns ett sprojlans nytt lager av snö både på berget och i byn. Bilen fick sträcka på benen, eller ja, vinterdäcken och forsla oss upp mot efterlängtad skidåkning. Skratt och glädjetårar sparades det inte på. Känslan var snarlik den man känner första åket varje säsong. Förmiddagen tillbringade vi i skidområdet. Våra favoritställen åktes och utvärderades. När det var dags för lunch mötte vi upp med Nicke, Kalle och hela det gänget. Nya planer; Dags att testa fishbowl igen, första gången på veckor. Ett par liftar och en promenad senare stod vi i fishbowl, nyfikna på dess förhållanden.
VILKET ÅK! Precis vad vi behövde. Skaran sammlades ihop i botten, alla utom Kalle som syntes högt upp i sista branten. Ingen oro, Kalle klättrade i jakt på sin skida uppåt i branten. Såg jobbigt ut. Efter en stund påbörjades hans resa ner emot oss. Lite oro, det såg ansträngt ut, såg ut att göra ont. En utmattad Karl närmar sig oss och nu syns en ordentlig fläskläpp. En lite något omtummlad Kalle klargör att handleden gör ont, och vi börjar allihop att hålla tummarna. Förgäves, tummarna duger endast till att greppa saker med. Kalles handled är nu gipsad och vad som väntar nu återstår att se. Så jävla tråkigt. Vi på 40 Mt Klaur hoppas att det löser sig på bästa sätt. tack och adjö/ Gabbe
vi har nu återhämtat oss efter gårdagens 25årsfest hemma hos kalle och co. riktigt bra kalas vart det! idag har vi legat i soffan mest hela dagen, kollat på tv och käkat big mac. imån är det städning och skidåkning som står på agendan. basse har även analyserat väderrapporterna på nätet och kommit fram till att det kommer komma minst 1.5 meter snö imån kväll, låt oss hoppas att han har rätt.
finns inte så mycket mer att säga just nu, så här tar detta inlägget slut
ciao // gästbloggare oskar
På tal om lampor, vilket leder oss vidare till solen, vilket resulterar i värme, vilket i sin tur leder till mindre snö.. De är mina, Sebastians tankar och funderingar över den gångna dagen, ah, just de, idag åkte vi skidor.
Lite bilder från våran älskade kompis Niklas "Kamerabullen" Rohdin.. http://web.me.com/nicklasrohdin/fernieblogg/Album/Sidor/Fernie_4_mars.html#0
Som ni kunde läsa i förra inlägget har jag äntligen anlänt i fernie. en grymt lång resa med extremt lite sömn blev det, men va gör det nu när man är framme? Gårdagen gick åt till att köpa lavinutrustning, kolla på hockey och hälsa på nicke och kalle. provade även på en av de godaste hamburgarna jag någonsin ätit.
idag har jag köpt liftkort...strax under 10000 gick det på..lite bitter, men men, fick inte tag i något begagnat kort så va ska man göra liksom? efter det så spenderade jag, basse och gabbe några timmar på berget. de var vansinniga över att det inte fanns något puder runt backarna, jag var lycklig över att det var ganska mycket roligare åkning än hemma i småland. nu har det börjat komma lite moln, så om vädergudarna är goda så får vi kanske lite nysnö imån. hoppas kan man ju iallafall ;).
// Oskar
Äntligen har Oskar kommit och dagen har gått åt till att få in Oskar i Fernieandan. Lavinutrustnig har inhandlats och flertalet svordomar har fallit över idioterna på berget som fortfarade vill ha närmare 10 000 kr för ett säsongskort. Hur vi löser detta återstår att se, alternativet är ett begagnat kort men det gäller att hitta ett också. Igår knallade vi uppför Mammoth Head igen, denna gången med Nicke. En så trött människa har våra ögon ej skådat på länge. Tillslut tog han sig till toppen, han arbetade sig upp i "gå två steg - spy - gå två steg - spy " mönstret. För att senare åka ner och krocka med ett träd. Snart får vi se om Oskar kan överträffa denna bedrift. Just nu pågår vallning och lagning i vår lya och om en stund bär det av till Kalle och Nicke. hejhopp
Kanada vinner OS-hockeyn. Man blir ju inte förvånad men dock så förbannad. I vilket fall så har vi haft lite afterski här idag. Kalle, Nicke och co har varit här ett par timmar, trevligt. Egentligen var det väl mest "after-slask" men vi hade ju iaf solsken hela dagen. Vart kvällen tar oss är ännu inte bestämmt, känns ju lite sjukt att man funderar på sånt en söndagskväll, men det är ju så det är i kanada. Här är lite bilder att kika på, för er som undrar finns inte gabbes skägg kvar.Men Basses maskara-mustasch lever och frodas. Snyggbilen hoppas vi att ni gillar iaf. Vi önskar oskar en trevlig resa, förhoppningsvis blir den inte allt förjävlig.
Jaha, Nicke har dykt upp. Blev lite "välkommen hit" skiva igår, inte så lite förresten. Faktiskt ganska sjuk fest om man tänker efter. Lyckligtvis vågade sig inte ångesten fram idag, vi skötte oss tämligen utmärkt igår. Det kändes lite som om dumheterna hade konsentrerats på några andra stackare.
Vi växlade några ord med en liten gubbe utanför baren, coolaste mustachen ever, han lovade snö inom 2 veckor. Tydligen så kommer himmlen att öppna sig och kräkas på oss. Klart att man vill det men man har lite svårt att lita på någon som är full och avslutar varje mening med "man","I promise you man" "It's gonna dump like you never seen before MAN"
En annan teori jag har: Fernie får aldrig snö. Alla locals har gått ihop och lovar snö bara för att vi ska stanna och spendera alla våra pengar i deras stad. Jag kan tycka att det låter rimligt men sen blir man ganska knäpp efter 7 veckor utan riktigt puder.
Anledningen till att vi bloggar lite extra nu är Nicke, han verkar ju tro att det här är en tävling, så självklart svarar vi snabbt, hårt och skoningslöst. Kan hända att vi glömmer bort bloggen igen, men nu kör vi på!
Vi har idag pantat lite ölburkar, i runda slängar 576 st. Pengarna skänkte vi så klart till rädda barnen, ne skämt och sido så köpte vi några nya öl inför kvällens hockey matcher. Fernie-OS avgjordes för några dagar sedan, Team Sweden KROSSADE Team Australia totalt sett. Vi avslutade galenskaperna med en brakfest hemma hos oss. Detta resulterade i 1 st trasig takfläkt och 2 miljoner röda godisbitar slängda över hela våningen(huset har inte riktigt hämtat sig ännu). Inom en snar framtid anländer Oskar, förhoppningsvis tar han med sig ett par ordentliga snömoln. Det ska i vilket fall bli galet kul att träffa Oskar igen, kanske är det dags att fundera ut vilket backe man ska knuffa ner om först. Det gäller ju att ge honom ett bra första intryck av berget. Vi har en förhållandevis stor samling av bilder nu, tyvärr börjar det bli så många att man inte orkar leta upp de bästa. Ska dock lägga upp några smakprov. Jo justde, vi har börjat haika endel nu (i brist på snön). Haikade Mammoth Head igår, en march på ungefär 350 höjdmeter, och fick ett sjukt härligt åk. Just nu står det 3-7 mellan ryssland och kanada, vad gör vi åt det? Man kan inte göra mer än att skrika kraftutryck. Helvete..
Vi har i tre veckors tid ljugit om att våran fina bil faktist inte startade pga dåligt batteri, den slutade genast att fungera igen efter att förra inlägg va klart.. Istället för våra egna efterforskingar lämnade vi in bil jävlen på verkstad och fick reda på att de va generatorn som skulle bytas, dryga 3500 extra kronor på skit. Funkar hur som helst som en gud efter de, alla är glada. Tyvärr är verkligen inte snögudarna på våran sida, kan inte förstå vad vi möjligtvis kunnat gjort för att dom ska vara så djuriskt sura. Vi håller tummarna på att de kommer, då de fortfarande nästan är 5 meter kvar till de genomsnittliga sönfallet per år. Även om de jävlas lite med oss snö och bilmässigt håller vi god min, närmar oss 40 skiddagar vilket är ett hejdundrandes rekord för oss alla per säsong.
Haiking, tänk om Ohlsson hade fått vara med på våra haikingar, snirklar oss upp på bergen till orörd snö susar fram på våra skidor i princip odödliga i våra nyinförskaffade lavinsändare, spadar och långa stickor (som kan ha ett namn om man vet vad de är) skoj är de iallfall och vi älskar livet i Fernie. 20 dagar sen kommer vårat förlorade barn, Oskar Karlsson kommer och hälsar på i en månad, de ser vi alla framemot och har förberätt en underbar soffplats till killen.
Då så, där va de mesta som hänt den senastetiden.. Hoppas ni mår bra där hemma och vi saknar er! Puss
Japp, återigen va vi tillbaka efter ett längre uppehåll, skillnaden är att denna gång har de faktist hänt en del viktiga händelser på 40 Mt Klaur. För ett par dagar sedan dök våra kära vänner och rumskamrater upp i våran lya, trevligt på alla tänkbara sätt. Inte nog med detta trevliga tillägg i vardagen så förde de även med sig en kappsäck strax under halvfull med pengar vilket resulterade i att vi kunde investera i en mycket fin bil, synd på de att den bara va fin inte lika fin på att fungera mer än 2 dagar. Efter dvs efterforskningar av bilfel kom vi fram till att de kanske kunde vara batteriet som va slut då den inte laddade alls, tro fan att den inte laddade vi hade glömt att stänga av lamporna i bilen, inga konstigheter. Förhoppnigsvis har vi lärt oss ett och annat och bilen kommer igång bättre än någonsin. Tyvärr har inte vädret varit på våran sida den senaste tiden, och att ringa hem och få veta att de är mer snö och kallare väder hemma, jag vet inte, tyärr kan jag inte helt glädjas med er! Tack och hej bilder och videos kommer inom en snar framtid.
Nyinflyttade och glada Grabbar, Andreas och Anton
Detta är medikamenten som basse går på just nu. Själv håller jag mig enbart till flaskan, känns säkrare på något vis. Efter att jag hållit oss inne i två dagar pga #&@%förkyldning så beslöt vi oss för att testa lyckan i backen ännu en gång. Det var en helvetiskt kall dag och för första gången i mitt korta liv har jag haft ismustasch, härlig att suga på om man blir törstig btw. Men nu till varför basse genom går denna kur. Vi höll till i railparken, där vi fortfarande inte fått in snittsen, och basse sträcker knät lite illa. Det var väl ingen fara egentligen om det inte var så att basse testade en flatspinn 540 lite senare på dagen(jävligt nära att det gick). Så nu håller vi tummarna att det inte är så farligt och att whiskey är lösningen på problemet. Nu är det bara ett par dagar tills vi blir fyra i bostaden, trevligt ska det bli!
Huset ser ut som kriget och mjölken är slut precis som brödet. Känslan är skrämmande lik den som infinner sig på nyårsdagen i Sverige. Vi är inne på sjätte filmen för dagen och börjar sakta återfå livskraften.
12 slaget firade vi i ett hus i andra änden av staden tillsammans med säkert 100 pers. Vi räknade ner, skrek lite och insåg att det fick vara nog med trängsel. Så vi fortsatte festen på en bar istället. På vägen dit snöade det nått helt sjukt och man hade funderingar på att gå hem och lägga sig och vara redo för en sjuk skiddag, det blev inget med det, snö blev till sprit och nu ligger vi här med livet på On hold.
De sista svängarna på året var galna. Vi hade helt enkelt en kanondag ända fram tills basse tappar ena skidan som med bra fart sticker iväg och försvinner.
Det var inte basses fel att han trillade, det var bådas, vi hade råkat hamna på toppen på ett stup och alternativen var gå upp eller åk ner. Det är inte kul att traska runt i djup snö, så vi åkte/trillade ner.
Efter 1,5h och 10 000 kraftuttryck senare kom en skidpatrull till vår undsättning.
2 minuter tog det sen hade vi skidan, och historian blev inte dyr som tur var.
Bilderna nedan är tagna några minuter innan det blev skidletning. Hejhopp
Man borde kanske inte skylla de dåliga bloggandet på att de inte finns tilräkligt med tid, 2 personer 3 dagar med regn och enbart dator och tv.. Men de blir helt enkelt inte av då vi båda helt enkelt är lata.. Innan regnet kom fick vi ca 40 cm av snö undernatten och hade en mycket bra dag med massor av snö vilket vi uppskattar djupt. Men sen blev svenskvinter för ett tag och den regnade bort.. Insprationen va de inget fel på även i regniga tider och vi byggde upp ett gupp på baksidan trappan utgjorde backe och vi fickiväg lite volter och dvs trix bättre än svenskt regn med andra ord! Idag va snön hursomhels tillbaka och försedde oss med 20 nya fräsha centimeter av lättviktssnö, vi tog chansen och haikade oss ut på berget och fick en underbar upplevelse då vi mottogs med 1,5 meter helt orörd snö! Våra små taxben hade stora problem att transportera våra mer normal stora överkroppar men vi lyckades och de va de bästa åket som någonsin upplevts! GOOD TIMES FROM CANADA! PUSS
Igår var en bra dag, utvecklingsmässigt iaf. Vi trodde väl båda två att det var bakåtvolten som skulle komma först men icke! Efter att vi hittat ett bc-hopp så tog det inte lång tid innan kroppen värkte, men glada var vi! Blev förresten stoppade av polisen både på vägen dit och hem, tyvärr inga roliga historier från den upplevelsen, vet nu att det är dyrt om de skulle ta en utan bälte. Vårt livs största inköp av matvaror infann sig idag, vi fick ta taxi hem. Nu är dock kylskåpet fullt ser nästan ut som om Yvonne (franz moder för er som inte vet) har hjälpt oss!..dubblediamond out.
Andra skiddagen blev avklarad igår lördag, en fantastisk dag med 7 minus och pudersnö, de hade inte snöat på länge men den va lös hursomhelst, klaga bör man.
Vi testade våra nya skidor som är betydligt större och tyngre än vad någon av oss någonsin testat innan, vilket resulterade in en brutal träningsverk skapad av djävulen själv, vi kunde knappt komma upp ur sängarna idag, tur att vi har tv och dator.. Imorgon ska vi smaska på rödbettan igen och även att vi mest sannolikt kommer bli sängliggande på tisdag igen så är de värt de!
¿Han jugado todos, especialmente de Cisco, amigos y familia!
(http://www.ordlista.se/sprak/svenska_spanska/ För att finna översättning)
Om man säger som såhär, vi gillar mjölk eller nej, vi snarare älskar mjölk.. Tyvärr är de en ganska dyrhobbie som vi aldrig har behövt oroa oss för innan vi drog iväg på egna äventyr, tack Pinnarekulla Mor samt Horda Mor! Hur som helst, i detta fantastiska land säljer dom mjölk i storpack, 4 LITER BOOM! de är 2,5 liter mer än de är i de största paketen som finns hemma! tyvärr orkar man inte bära mycket mer än 8liter från affären vilker gör att vi måste gå varannan dag, då vi dricker i runt 5liter per dag. Skiit samma, detta va helt onödigt att ta upp, vem fan bryr sig om hur mycket mjölk vi dricker... Aja, adjö.
Bygget
Oskar "Hawkeye" Karlsson
Tysksson InteKloksson
Gabbe
Helveteskidan.
Grillfesten....................................
Igår, onsdag, skulle bli en fartfylld dag. Det var nämnligen ST Patricks day. Inte för att vi bryr oss men alla andra hade något på gång. Vi hittade hem till en norrman (Fd granne till Kalle och Nicke) och hade en trevlig tillställning. På stan var det fullt med folk. Jag och oskar orkade helt inte med stimmet och gick hem. Smart så här i efterhand, billigt. Nu sitter vi och kikar på snön som kommer i omgångar. Är snön lika bra som vi tror väntar en mycket trevlig fredag på berget.
FÖR ATT KOMMA ÅT BASSES ÄVENTYR I USA: http://web.me.com/nicklasrohdin/fernieblogg/Blogg/Blogg.html hejhopp /G (Ursäktar krabbet med bilderna.. miniatyrerna funkade inte som de borde..)
VILKET ÅK! Precis vad vi behövde. Skaran sammlades ihop i botten, alla utom Kalle som syntes högt upp i sista branten. Ingen oro, Kalle klättrade i jakt på sin skida uppåt i branten. Såg jobbigt ut. Efter en stund påbörjades hans resa ner emot oss. Lite oro, det såg ansträngt ut, såg ut att göra ont. En utmattad Karl närmar sig oss och nu syns en ordentlig fläskläpp. En lite något omtummlad Kalle klargör att handleden gör ont, och vi börjar allihop att hålla tummarna. Förgäves, tummarna duger endast till att greppa saker med. Kalles handled är nu gipsad och vad som väntar nu återstår att se. Så jävla tråkigt. Vi på 40 Mt Klaur hoppas att det löser sig på bästa sätt. tack och adjö/ Gabbe
